the day you told the world you'r mine.




bakfyllan börjar sakta men säkert försvinna, igår var jag döende & kände hur mina sista överlevnadsinstinkter sakta började försvinna.. idag äre rätt okej, ska ta med mig moltas ut på en promenad.. är nämligen kvar i bergvik hos johanna och julle.. idag ska jag nämligen få träffa wille & mathilda så då stannade jag kvar en extra dag i söderhamn.. festen i lördags kanske va hur lyckad som helst.. förfestade lite & gjorde oss iordning med karin & christian sen åkte vi vidare till stråtjära, blev en riktigt grym kväll. även om jag kanske blev lite väl full. karin mådde dåligt vid halvtvå och begärde hämtning, så då blev vi avsläppt hos puttes mamma. lagade hamburgare & låg och prata i sängen.. ändå lite fint sådär, när man tänker efter. nog trodde mina vänner att jag aldrig skulle bli kär & samma med patrick.. ändå så fann två sådana människor varann! :) detta trodde jag inte när jag vakna upp näck i bredvid karl i vemdalen nästan åtta månader sen.. tänka sig hur saker kan bli & hur bra man kan må. efter åtta månader är han my homie, lover and friend!

nu väntar jag in att johanna ska vakna någon gång, moltas börjar bli skapligt kissnödig skulle ja kunna tänka mig. men ja, ja får väll ta en liten promenad själv. hade gött allesammans.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0